Rädsla och vemod
Ibland när jag tänker på framtiden, på oss, kan jag snudda vid tanken på hur det skulle vara om vi en gång blev något som bara en gång varit. Om du blev en person som jag en gång kände men som numera levde kvar i mitt minne. En person som jag, när jag pratar med mina barn, kommer prata om som om vi endast varit ytliga vänner. Jag lyssnar på Somebody I use to know och tänker; tänk om du någon gång blir personen som jag en gång kände...
Kommentarer
Trackback
