SigneGry

Hej där!

 

Borde egentligen inte blogga idag, har en så jäkla dålig dag. Ni vet känslan när allt faller över en och trycket över bröstet vägrar försvinna? Jag vet att det inte är någon fara att vara ledsen, det hör liksom livet till. Vissa dagar är sämre än andra och tur är väl det, då uppskattar man de bra ännu mer. Något som jag är så tacksam för är alla mina vänner och familj som alltid finns där och stöttar. De som tar sig fram utan det kommer jag alltid förundras över. Jag hade inte orkat en dag. Jag hoppas att vi någon gång kommer att leva i ett samhälle där ingen känner sig ensam och utanför. Utanförskap leder inte till något gott. Jag tror på ett samhälle som håller ihop, där vi hjälper varandra, där alla har rätten och möjligheten att blomstra. Jag tror på ett samhälle byggt på kärlek och solidaritet. I det samhället finns det inte plats för utanförskap, diskriminering och förtryck.

 

Nu känner jag att inlägget tog en vändning men jag ser inget negativt med det. Det är viktigt att vi pratar om sånt här, speciellt idag då vi faktiskt lever i ett samhälle som glider i sär allt mer och mer, är det det vi vill? Om inte så är det vårt ansvar som, samhällsmedborgare, medmänniska, att bryta mönstret, säga nej och börja en förändring till det bättre. Det är 2014 och i september är det riksdagsval. Jag säger bara så här, du har privilegiet att leva i en demokrati - utnyttja din rätt att rösta om vilket samhälle du vill leva i.