SigneGry

Helgen lider mot sitt slut och jag väntar på att måndagsångesten skall komma. Fast nej, jag ska försöka undvika den. Det finns inget mening med den ångesten, måndagen följt av veckans andra dagar kommer oundvikligen att knacka på dörren i vilket fall så det är upp till en själv hur en väljer att öppna den.

 

Det är ju fars dag idag, inte för att det är något vi brukar fira särskilt mycket men något litet brukar vi barn ändå ge som farsdagpresent. I år fick han ekologisk fikomarmelad och fin choklad, i all sin enkelhet, av mig och Agnes. Förresten, lyckad kväll igår. Började bra med storspel av Krister Henkriksson i monologen han gör i Doktor Glas. Sedan åt vi middag och drack god öl hemma hos Alexia. Därefter mötte jag och Jennie upp Agnes och kusinvitamin och gick till Pustervik. Där träffade vi fler vänner och dansade till sjukt bra musik. Brukar vanligtvis vara mycket rock på P men igår var det klubb Locus som spelade grym house. Den här dagen har väl inte varit min mest produktiva men det är inte så konstigt med tanke på att vi staplade hem runt sju imorse. Så det kan gå ibland (lite för ofta). Nu tänkte jag plugga lite kriminologi, sedan väntar åttonde avsnittet av Bron. Speenande speenande... 

 

Puss haj!

Igår kom Emma hit på en classic fredagkväll med mys, idol och gottis. Precis vad vi båda behövde tror jag. Imorse vaknade vi båda lite halvtunga i huvudet efter ovanligt många timmars sömn. När jag överraskar kroppen med så mycket sömn den egentligen behöver vaknar jag upp och känner mig nästan bakis. Det är väl för att kroppen tar chansen att ta igen förlorad energi. Jag måste bli bättre på att gå och lägga mig. Är arton år och har ännu inte lärt mig. Det lär ta en hel livstid. 

 

Ikväll ska jag på teater och därefter vankas det utgång. Därför behöver jag få understökat en del saker innan dess. Imorgon lär kropp och knopp vara halvmöra. Jag är som sagt ensam hemma, det är faktiskt ganska mysigt. Det är rogivande på något sätt. Det är en sak att vara ensam men en annan sak att känna sig ensam, ibland är skillnaden hårfin. 

 

Härliga torsdag! Idag är jag ledig från skolan så jag struntade i att ställa klockan och unnade mig en sovmorgon. Skönt. Mamma och pappa åkte till Stockholm imorse vilket betyder att jag är ensam i huset fram till söndag. Inte för att jag tänkt vara ensam. Att sova själv i ett hus är inte riktigt min grej, även om vårt hus är det snällaste.

 

Idag har jag massor att göra, en ledig dag är lika med tid till att göra saker som annars inte hinns med, till exempel att plugga (love life). Det gäller att hänga med nu på slutspurten innan jul, inte kul att ha saker hängandes över en på lovet. Samtidigt är det så himla tråkigt att allt känns som måsten hela tiden, inget görs för att det är roligt. Det är det som är skolans huvudproblem, när allt ska värderas och betygsättas försvinner också glädjen med att lära sig nya saker. Att skolan dessutom bara är ett delmål för vad som komma skall förstår jag varför så många tröttnar och förlorar motivationen att plugga. Att pressen utifrån, från samhället, att prestera hela tiden ökar gör också att allt fler tillslut inte orkar kämpa längre. När ska politikerna lära sig att morotssystemet inte fungerar i längden? Det skapar ett uppdelat samhälle, ett vi och dem, ett samhälle med en liten elit och ett stort utanförskap. Forskningsstudier visar också på att människor som lever i länder med stor ojämlikhet mår sämre. Undersökningar pekar på att dessa samhällen är mer socialt dysfunktionella, vilket i sin tur har negativ påverkan på många andra faktorer. Det fungerar som en slags dominoeffekt. Det intressanta är att ojämlikhet inte bara påverkar de sämst ställda. Det är bevisat att alla människor, rika och fattiga, mår sämre av ojämlikhet. Andelen sociala problem och hälsorelaterade problem är mycket högre i ojämlika länder än i de mindre ojämlika. Alla vinner på ett jämställt samhälle.

 

Nu känner jag att jag gled iväg lite men jag tror ni förstår vad jag menar. 

 

Sagt vid frukostbordet. 

 

God morgon!

Tanken på att ligga kvar under täcket när klockan ringde var väldigt lockande. Men det kvar bara att skrynkla upp mullvadsögonen och snigla sig upp. Idag har jag en ganska lång dag framför mig. Efter skolan skall jag på möte med Ungdomsforum, det är ett mellanmöte inför kommande stormöte med politikerna. Ikväll har jag bestämt mig för att försöka ta tag i mitt liv och få lite saker gjort. Vi får se hur det går, har hört att det är tanken som räknas. 

 

Förresten dök det upp en fin bild på facebook igår... Jämlik musik heter vi. 

Hej där. 

Tänkte bara slänga in en liten hälsning här på kvällskvisten. Jag borde verkligen börja beta av den stora högen med läxor som växer sig större och större men det går bara inte. Noll inspiration, noll motivation. Uppmuntrande va? Haha, förlåt, vill inte sprida någon dålig stämning. Ibland måste en bara ventilera lite. 

 

Idag tog jag en kaffe med Alexia efter skolan, mysigt som vanligt. Lätt att vänskapen kommer i kläm när skola och andra måsten tar så mycket energi. Det är då det är som viktigast att visa varandra uppskattning, ge stöd och hjälpa varandra att se på saker från den ljusa sidan. Livet är faktiskt så mycket mer än måsten. Ibland behöver en påminna varandra om det. Iallafall, efter fikan gick jag till min osteopat för lite knäck och brak. Älskar när det knäcker (fullt medveten om att det där lät lite creepy). Sen tog jag en fika med broskon och papi på Evas Paley innan jag hoppade på bussen hem. För en stund sen kom Nora ner på en kopp te, vi har alltid så mycket att prata om, antagligen för att vi ses alldeles för sällan. 

 

Nu ska jag försöka ge plugget en ärlig chans. Önska mig lycka till. 

Pussen!

 

Höstlovet försvann lika fort som godispåsen en söndag. MEN en sak hann jag uträtta, jag får numera köra runt helt solo på vägarna. För jag har tagit körkort! Lättnaden är obeskrivlig, ni som själva varit övningskörare vet vad jag menar. En kör och kör och kör och målet förblir så långt borta, så svårt att uppnå men plötsligt är skrivning/uppkörningsdagen där och det får bära eller brista. Jag är sjukt glad över att jag slipper göra om något av proven. Det är psykiskt påfrestande och tar tid, energi och pengar. Nu är det äntligen över. 

 

... Nu ska jag, mami och papi kika på ett avsnitt av "Allt för Sverige". Typiskt min pappa-program haha...

Ha en fin kväll!

God morgon i höstrusket!

 

Ni har väl inte blåst bort hoppas jag? Det har blåst rejält de senaste dagarna men värre lär det bli, idag skall det bli storm. Och vet ni vad jag ska göra? Jag ska på risktvåan, alltså halkan... Haha, hur fasiken ska detta gå till? Vi får hoppas att bilarna inte blåser omkull. Ni lär märka om jag överlever. Jag kan passa på att be lite halvt om ursäkt för min dåliga uppdatering trots lovad "nystart". Det var helt enkelt jävligt dumt av mig att tro att det skulle gå ihop. De senaste veckorna har varit väldigt intensiva på många sätt. Det är ju främst skolan som tar tid men sen händer det alltid saker runt omkring som är lite svårare att styra. Men men, nu har jag loooov och tänker njuta till hundra procent. Eller aa, försöka i alla fall. Jag har några relativt nerviga moment att klara av den här veckan... Men i övrigt ska jag bara ta det lugnt, träffa vänner, se på film och.... köpa säng! Det är verkligen dags för en ny sängis. Den jag har just nu är inte ens min och jag sover riktigt dåligt i den. Såå, på lördag blir det Ikea-äventyr. Det är något speciellt med att åka till Ikea, det tar fram alla de där förfäntansfulla, busiga känslorna från när en var barn. Jag älskade att åka med mamma och pappa till Ikea när jag var liten, så mycket roliga saker att se, pilla och leka med. Nitlotten var ju att bli inlåst i det där barnfängelset de har på Ikea. Där föräldrar, som inte orkar med ett tjatigt barn, kan lämna in ungen när de så snabbt och smidigt som möjligt vill hitta sina ljus, glas och servetter. 

 

Jag har inte så mycket mer att säga faktiskt. Jag sitter i min systers lägenhet, tittar ut på hösten och tänker på livet stora frågor... Haha, eller inte. Är mest skitnervös inför halkan och vad som väntar senare i veckan. I-landsproblem om något.

 

Ni kan väl vara gulliga och hålla en tumme eller två. Hörs senare.

Pussen!

God morgon! 

Då har snart halva veckan gått. Tiden går i en rusande fart just nu. Det är både skönt men också lite stressigt. Det är så mycket saker som skall hinnas med innan jul. Det som är jobbigast är att ha körkortet hängandes över mig. Nu vill jag bara få det överstökat. Tur att det inte är så långt kvar då... Måste bara hinna klart med teorin haha. 

 

Inatt har jag som pissirumpandåligt men jag hoppas att en powernap på bussen skall rädda dagen. Ikväll har jag inte så mycket mer än plugg på schemat, teoripluggg och kriminilogi. 

 

Vi hörs senare. Hoppas ni får en fin dag! 

Hej där. 

 

Helgen har varit fantastiskt trevlig och helt pluggfri, vilket jag får sota för nu, men ibland får en prioritera det roliga. De närmaste veckorna kommer bli sjukt hetsiga. Gymnasiearbeten, prov och körkort. Opps... tänker inte avslöja datum haha. Men det är fasiken bakom hörnet alltså. Pirripirri i brallan. 

 

Annars? Försöker så gott det går att hålla huvudet högt. Det är ganska tufft känslomässigt just nu. Utan någon särskilld anledning egentligen men ingen har väl påstått att känslor är rationella? Och ingen är nog heller inte bättre än jag på att snurra runt runt i tankerymden och gräva mig djupare i de vilsnas djungel. Just nu spelas Lisa Ekdahls "ljug för mig älskling" på repeat haha. Kalla mig töntig men hur fint är inte detta? 

 

 

Godkväll!

 

Hösten är här på allvar och regnjackan kommer till väl användning. Och skulle det bli en regnfri dag trots att jag rustat mig för ruskigt väder skulle det inte göra så mycket. Att gå runt i en jacka lika gul som en nykläckt kyckling tar bort nästan alla bekymmer. 

 

Idag har jag stått i Hvitfeldtskamontern på gymnasiemässan. Andra året jag gör det. Det är roligt att träffa och prata med förväntansfulla, blyga och ibland inte lika blyga, blivande gymnasister. Några kommer fram lite halvgenerade och vet inte riktigt vad de ska säga medan andra självsäkert klampar fram med anteckningsblock i högsta hugg, förberedda med tusen frågor om allt från hur maten är till hur många som fullföljer sin utbilning på hvitfeldtska. På vissa frågor har en inget givet svar. Jag kan inte svara på exakt hur många som hoppar av eller vilken teknik lärarna använder i sin undervisning. Det handlar mer om att försöka ge en så bra bild om vad de kan förvänta sig av sin, förhoppningsvis, kommande skoltid på Hvitfeldtska som möjligt. Det som ibland upprör är hur vissa elevers föräldrar tar över konversationen och inte låter sitt barn få prata. De verkar vara mer intresserade av vilken skola barnet ska gå än barnet självt. Läskigt sånt. 

 

Trots något mosig hjärna ska jag nu ta itu med psykolgin. Har ett ganska maffigt prov imorgon på utvecklingspsykologi. Men sen, kära vänner, är det helg.

 

Puss!

Hej. 

 

Nu har vi inte hörts på väldigt länge. Det har hänt så mycket sen sist vi hördes att jag inte tror det är någon idé att berätta. Vi börjar om på en ny kula, här och nu. Häng med, det blir kul. 

 

Puss

 

 

 

Morsning korsning!

 

Inatt blev det inte mycket till sömn. Inte konstigt då man inte träffat sin syster på massa massa långlång tid och har mycket snicksnack att ta igen. Idag har jag psykologiprov och spanska nationella. Det ska bli skönt att bocka av dem båda! Ikväll är det fotbollsmatch på schemat och därefter bär det hem till Tove i götlaborg. Back to livet i en resväska. 

 

Puss

Jag har varit borta några dagar utan dator, därav inget bloggande. Jag har haft mitt liv i fyra kassar som släpats hit och dit. Dock har kameran hängt med under hela resan så ni har ett x antal bildregn att vänta er!

 

Pussar!

När jag kom hem igår slank jag av en händelse in på Asos... Det är något min ekonomi lär få ångra. Det finns ju hur mycket fint som helst! Alla skatter nedan hittar ni på här.