SigneGry

Jag tror att det är många med mig som kan skriva under på citatet nedan. Finns det något mer frustrerande när en person man så gärna vill prata med inte skriver? Samtidigt som man vet att det bara är upp till en själv att skriva känns det helt superduperomöjligt att börja konversationen. För visst är det så mycket bekvämare när andra tar initiativet? Det är inte lätt det där haha. Jag undrar hur många människor som inte skulle vara singlar om spärren och rädslan för att ta första steget skulle vara lättare släppa. Säkert en hel del som istället vandrar runt i singellivet och ser fram emot alla-hjärtans dag (not). Om vi blev bättre på att släppa på spärrar på grund av rädslan för att förlora sin stolthet eller att bli sårad så skulle vi minsann kunna bidra till lösningen på bostadsbristen i samhället! Enkel matematik haha, om än något lite för enkel lösning kanske...